Det var meningen att trappan skulle gå hela vägen ner mot en bakre ingång och dessutom skulle den vätta mot Riksmuseet. Därav blev intet. Hade ingången förverkligats skulle det inte gått att pressa in ens de 80 parkeringsplatser, man har lyckats åstadkomma (för 800 arbetande). För att inte störa utsikten från Hagaparken var man dessutom tvungen att vrida hela bygget, så utsikten från den magnifika trappan nu är ett kvarvarande industriruckel.